Alla inlägg den 14 september 2007

Av Outi Huuskonen - 14 september 2007 16:06

I är 2000 man upptäckte den första västgötaspets med PRA-liknande symptom i ögon här i Finland. Man undersökte många hundar i den samma år och hittade några andra faller också.  Den sjukdom var inte den vanlig typ av PRA medan en annorlunda, och den fick en kod J175. Sedan 2000 har 258 västgötar varit ögonlyst (några av hundar flera gånger) och man har fått följande diagnoser:   24 hundar med J175, 3 hundar med osäker diagnos. Det vill säga at ca. 10% av alla undersökta har sjukdomen. De mesta av undersökta hundar har haft friska ögon.  Med de mesta av hundar med J175 märker ägaren ingenting. Först symptom kan vara att hunden ser inte så bra i mörkret. Bara en eller två hundar har haft mera svårigheter med synet.

Man vet ju inte mycket om den här sjukdomen. Men eftersom skudomen finns är det bättre att man undersöker dom hundar som används i avel. J175 har ett egenskap som gör den en svår sjukdom: den visar sig ganska sent i livet. Hunden kan se frisk ut som 2-åring och när man ögonlyser den igen som 4-åring den kan ha symptom då. Om då man kan ha använd den till avel ! Några hundar har blivid sjuk mycket senare, vid 5, 6 eller 7-års ålder.


I Sverige man har gjort bara 35 officiella ögonlysningar och 29 hundar har varit udersökts.  20 gånger resultatet har varit ua, 1 fall av katarakt ÖP, 2 hundar har retinopati, sannolikt ej ärftl , 1 hund har  retinopati, PRA-liknande och 5 hundar har retinopati. Det är 8 hundar med förändringar ut av 29 hundar.   Där har varit mera undersökningar som var gjort några år sen, men man har ju inga statistik av alla hundar som var undersökts då.



Retinopati: Ordet betyder bara näthinnesjukdom och under denna kod hamnar andra fel man kan hitta på näthinnan. Vanligast är att man ser en fläck på ett öga och då tror man att den beror på en tidigare inflammation. Ibland har man tidiga fall av misstänkta PRA där man inte är säker på diagnosen och då benämner man det som retinopati. Vanligast är att man då lyser om hunden efter en viss tid för att bli säkrare på diagnosen.

 

Eftersom vi VET ju inte om den här sjukdom är allvarligt och vit vet ju inte hur många hundar har den man borde undersöka så många hundar som möjligt så att vi får veta hur vidspredd den här sjukdomen är. Här i Finland man har börjad med en forskning om den här sjukdomen och framtidens målet är en gentest där man kunde säga om hunden är bärare, sjuk eller fri av denna sjukdom och den här test skulle vara med hjäp till avel. Men det tar tid.


INLÄGG:  När vi jämförar procentuell statistik av sjuka hundar mellan Finland och Sverige i Finland vi har 10% av undersökta som har problem med ögon och i Sverige antal är nästan 30%. MEN den här antal är så hög bara dessutom att man har undersökt bara så få hundar !! Exempel: man har 10 hundar varav 1 är sjuk. Om man undersöker 2 hundar varav den andra är sjuk man har kan säga att 50% av dom hundar som är undersökts är sjuk. Men när man undersöker dom alla 10 hundar faller %-tal av sjuka hundar ner till 10% vilket är den korrekt nummer. Och den här har hänt i Sverige. Bara 29 har varit undersökts och av de här hundar där har varit några som är släktingar med sådana hundar som har haft anmärkning i ögon. Och när man bara unrsöker sådana hundar som är tänkt att vara sjuk eller är sjuk den ökar %-tal av sjukfall.


Ovido - Quiz & Flashcards